Så stoppar du läckage vid takgenomföringar
Läckande takgenomföringar är en av de vanligaste orsakerna till fuktskador i hus. Här får du en praktisk guide för att felsöka, täta och kontrollera genomföringar för ventilation, avloppsluftare, skorsten, takfönster och solpaneler. Med rätt material och arbetsordning kan du stoppa vattnet och förebygga nya problem.
Vad händer kring en takgenomföring?
En takgenomföring är ett hål i taket där en detalj passerar: rör, skorsten, kabel eller fäste. Vattnet ska ledas runt hålet via beslag, manschetter och underlagstak (den sekundära tätskiktsduken/pappen under ytskiktet). När gummi åldras, plåt spricker i falsar eller skruvar släpper, hittar vatten in – ofta långt från där droppet syns invändigt.
En tät lösning bygger på tre nivåer: ytskiktets formade beslag, en fungerande manschett/stos mot genomföringen samt ett underlagstak med uppvik och avrinning mot takfoten. Brister en del måste de andra fortfarande kunna hantera vatten, annars blir skadan snabb och omfattande.
Felsök steg för steg
Börja med säkerheten: använd fallskydd, halksäkra skor, ordentligt förankrad stege och arbeta helst två. Gå inte på lösa pannor eller blöta plåtfält.
- Inifrån vinden: leta mörka fläckar, fuktlukt och missfärgningar på råspont och isolering. Följ fuktspår uppåt mot genomföringen.
- Utvändigt: lyft försiktigt några pannor eller öppna plåtbeslag kring den misstänkta punkten. Känn på gummistos/manschett – är den sprucken, hård eller släpper i kanten?
- Kontrollera underlagstaket: finns uppvik runt hålet? Är duken/pappen hel och ordentligt tejpad/klistrad runt genomföringen?
- Infästningar: se över skruvar och tätbrickor. Rost, lösa skruvar eller spruckna brickor är vanliga orsaker.
- Vattentest: spola försiktigt med slang nedifrån och upp, zon för zon, och notera när det börjar läcka invändigt. Undvik högtryck som kan pressa in vatten onaturligt.
Stöter du på utbredd röta, mögel eller brister i bärande delar bör du pausa och ta in fackkunnig entreprenör för åtgärdsplan.
Rätt tätning per taktyp
Metoden beror på takmaterial och vilken genomföring det gäller. Målet är alltid en mekaniskt hållbar lösning där vatten leds ut på ytskiktet, inte “limmas bort” med endast massa.
- Tegeltak/betongpannor: Byt sprucken gummistos och se till att underbeslag (under pannorna) och överbeslag formar en tät vattengång. Använd formbar krage (t.ex. blyfri mjukplåt) som pressas mot pannornas profil. Tillämpa butylband under överlapp och fäst i läkt, inte i pannornas toppar.
- Ytpapp/bitumentak: Montera en bitumenmanschett som svetsas mot tätskiktet. Rengör och prima underlaget, runda hörn på lappar och gör uppvik minst några centimeter runt röret. Avsluta med en klämring eller stövel som låser manschetten mot röret.
- Plåttak (profilerad/falsad): Använd EPDM-gummistos med formbar aluminiumkrage. Stryk butylband under kragen, forma efter profilen och skruva med rostfria skruvar och tätbrickor. Överdriv inte åtdragningen – brickan ska komprimeras, inte pressas sönder.
- Skorsten och takfönster: Skorsten ska ha fotplåt, sidor och överbeslag, och underlagstaket ska ha uppvik och tät anslutning mot skorstenssidorna. Lämna expansionsspel för rörelse och följ brandkraven. Takfönster tätas med tillverkarens anslutningsplåtar samt manschett mot underlagstaket.
Materialval och begrepp i klartext
Stos/manschett är gummidelen som sluter mot röret. Välj EPDM eller TPE som tål UV, ozon och temperaturväxlingar. Krage/kragplåt är den formbara plåten runt genomföringen som leder vatten över ytskiktet. Butylband är en klibbig tejp/tätningsmassa som förblir flexibel – den används under överlapp, inte som enda tätskikt.
Underlagstak kan vara duk eller underlagspapp. Det är sista spärren innan vatten når råsponten. Se till att den ansluts med manschett/tejp mot rör och att uppvik finns runt genomföringen. På bitumentak ska tätskiktet svetsas eller klistras med kompatibla produkter; silikon fäster dåligt och kan förvärra läckage. På plåt kan en neutralhärdande fogmassa eller MS-polymer användas som kanttätning, men huvudtätningen ska vara mekanisk med beslag och butyl.
Kvalitetskontroll och vanliga misstag
När tätningen är klar ska du kontrollera funktionen innan du stänger allt. Dokumentera arbetet med foton, märk ut vad som bytts och spara delarnas specifikation (dimension, material).
- Vattenprov: Låt ytor torka, spola metodiskt och kontrollera vinden under och efter provet.
- Dräneringsvägar: Säkerställ att vatten kan rinna fritt – inga uppdämningar bakom kragar eller igensatta spår.
- Efterdrag: Gå över skruvar efter någon dag när materialet “satt sig”.
- Invändig koll: Titta på råspont och isolering efter första kraftiga regnet.
- Misstag att undvika:
- Använd inte vanlig silikon som enda tätning.
- Blockera aldrig dräneringsspår i beslag med massa.
- Blanda inte oförenliga metaller (t.ex. koppar mot obehandlad stålplåt) – risk för galvanisk korrosion.
- Skruva inte genom pannor eller i vågtopp på profilerad plåt där vatten går.
- Placera inte genomföringar i ränndalar eller andra vattenintensiva zoner.
- Glöm inte manschetten mot ångspärren invändigt runt rör – annars kan varm inneluft ge kondens.
Underhåll och förebyggande
Gör en årlig takrond, och alltid efter hårt väder. Rensa löv och smuts som samlas runt beslag. Känn på gummistosar – är de torra eller spruckna är det dags att byta innan de börjar läcka. Kontrollera tätbrickor och skruvar, samt att plåtdetaljer inte vibrerat loss.
- På vinden: leta efter färska fläckar efter regn, särskilt kring genomföringar och skarvar i underlagstaket.
- Vinter: låt inte is eller snö bygga vall bakom kragar och skorstenar. Skotta varsamt utan att skada ytskiktet.
- Planera långsiktigt: vid takomläggning – ersätt gamla genomföringar, uppgradera underlagstakets anslutningar och följ anvisningar i gällande monteringsregler/AMA för ditt takmaterial.
- Taksäkerhet: se över takstege, glidskydd och infästningar så att service kan göras säkert.
Genom att kombinera säker felsökning, rätt material och en kontrollerad arbetsgång får du en hållbar tätning som leder bort vattnet där det ska – ut på takytan och ner mot hängrännan. Det sparar både boendemiljö och byggnadens stomme från fuktproblem.